Ha koll på frukter och bär till vinframställningen
Frukter och bär ska behandlas på rätt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullmatad med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man ska gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar utmärkt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ungefär 3-4 dygn.
Erlandsen tar givetvis även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går således naturligtvis att framställa smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. hydrometer.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det isär och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.
Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att finna i butiker på webben.
Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör således undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa cirka 2-3 dagar innan socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.
Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.