Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Webben är briljant men det är på samma gång det forum där människor löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som vanligtvis innebär svåra följder för offret.

I boken finns en mer komplett och bra checklista. ID-kapningsboken finns som e-bok på biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt. Klicka på boken för mer Inuti.
Mer detaljer: På denna sajten

För att skydda sig mot Spyware finns en massor annorlunda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med enormt olika kvalitet, pris samt effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett steg från att erhålla alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundvis av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att finna en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, dessvärre, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för extremt låga priser. För att handla ska man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns naturligtvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Vissa uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter endast finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du antagligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett definitivt minimum.