Absinthe – en sann legend

Det går troligen inte att hitta en mer legendarisk historia än den som handlar om Absinthe.

De flesta människor har troligen en fundamental medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet enbart några sanna fakta om sprit eller alkohol och blott en bråkdel av dem har haft tillfälle att ha ett glas av denna mystiska förfriskning framför sig på bordet.

Därför vill jag med det här lilla inlägget presentera för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess lysande förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.

Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha framställa en medicinsk tonic som hade en rejäl likhet med absint.

Ändå var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som därpå etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att gå miste om sin image som en läkemedelstonic och blev alltmer beryktad för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar samt för att bidra till inspiration åt konstnärer.

Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon influerade så framgångsrika konstnärer och författare som Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att frambringa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst samt litteratur.

När artonhundratalet började ta slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe speciellt.

Så kallade vetenskapliga experiment genomfördes för att förment bevisa att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var riskfylld samt giftig, även om enbart en liten mängd malört fanns i en absint flaska.

En annan händelse som ägde rum i inledningen av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett utbrott i raseri och hade ihjäl hela sin familj.

Trots att mannen hade en lång bakgrund av att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

Ã…r 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Troligen för att det var otillåten frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortskridit att leva vidare än idag, trots att nutida vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar galenskap än någon annan naturlig ingrediens såsom pepparmynta olja och vaniljextrakt.

Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.

I de flesta europeiska länder är absint fullständigt lagligt igen.

I USA (självfallet) finns det fortfarande lagar mot att producera och saluföra den, trots att diverse företag har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är OK att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på internet.